LL-förlagets blogg

Tusen sätt att läsa om Sherlock Holmes

Mattias Boström är författare och Sherlock Holmes-expert. Han har skrivit förordet till volym 1 av LL-förlagets Tecknade klassiker, där våra dagars bästa svenska serietecknare har omvandlat varsitt Sherlock Holmes-äventyr till lättlästa serier. Han är också aktuell med boken "Från Holmes till Sherlock", en populärhistorisk berättelse om hur Sherlock Holmes-succén utvecklat sig från 1880-talet ända fram till idag.

Vi bad Mattias att berätta lite mer om vad som är charmen med Sherlock Holmes.


Mattias BoströmFörsta gången jag läste berättelserna om Sherlock Holmes gjorde jag det för spänningens skull. Mysterierna och deras lösningar var lika inhöljda i dimma som de droskfyllda gatorna i London. Det var omöjligt att i förväg begripa vem den skyldige var - och lika självklart när man väl fått förklaringen. Sherlock Holmes var den skarpaste hjärna jag någonsin stött på, och jag strävade förstås efter att bli som han. På skolrasterna lekte jag och mina mellanstadiekamrater detektiv. Min detektivfigur hette Washington Taxx, men dolde sig alltsomoftast under den superhemliga identiteten Arne Boman. Mysterierna som denne mr W Taxx och hans kompanjoner löste var möjligen inte i paritet med Sherlock Holmes uppdrag, men det roade oss att smyga omkring bakom gympasalen och hemkunskapshuset och vara allmänt mystiska och leta efter ledtrådar.

Andra gången jag läste berättelserna om Sherlock Holmes var det snarare de båda huvudpersonerna Holmes och Watson som lockade. När Arthur Conan Doyle skapade dessa gestalter lyckades han forma två grundtyper inom litteraturen. Det udda geniet som struntar i omvärldens tankar om honom och alltid går sin egen väg. Och berättaren, den vanlige mannen med fötterna på jorden, obrottsligt lojal mot sin vän, ständigt redo att ge sig ut på äventyr. Berättelserna om Holmes och Watson fungerade väldigt bra att läsa på nytt. Det spelade ingen roll att jag kände till lösningen på mysterierna, för nu var det beskrivningen av huvudpersonerna som jag ville insupa.

Tredje gången jag läste berättelserna om Sherlock Holmes njöt jag av atmosfären. Då hade jag sett många filmer och tv-serier om detektiven, så jag hade fått en visuell inblick i sekelskiftesmiljön. Conan Doyle skrev ju om sin samtid och riktade sig till en läsekrets som knappast behövde en förklaring på hur en ­­hansom cab såg ut eller vad en gasogene var för något. Med bara några få penseldrag skissade författaren miljön. Det räckte för honom att strössla några få detaljer i handlingen och på så sätt slippa tyngande person- och miljöbeskrivningar som skulle tagit fokus från intrigen. När vi idag läser berättelserna lägger vi själva till stora sjok av atmosfär - och det är huvudsakligen tack vare att vi stött på Sherlock Holmes i så många andra sammanhang. Bilden av Sherlock Holmes är en komplex väv av trådar från olika typer av medier. Och oftast blir Sherlock Holmes ännu mer sherlockholmesk och London ännu mer londonskt i filmer, tv-avsnitt, tecknade serier, radioteater, datorspel, teaterpjäser och i en lång rad andra sammanhang. Helt enkelt Sherlock Holmes extra allt.


Mattias Boström

Hur gick det för Röda Lövet?

För tio år sedan skrev Sten Lundberg LL-boken Röda Lövet från Laoying i Kina om den elvaåriga flickan Röda lövet och hennes liv i den lilla byn Laoying. Hon bodde med sin pappa i en enrummare, och de var mycket fattiga. Röda lövet oroade sig för att hon inte skulle ha råd att gå kvar i skolan så länge till. Samtidigt var Röda Lövet en vanlig elvaåring som gillade rosa, att rulla stora snöbollar och rita kinesiska skrivtecken med tusch och pensel. Att få gå kvar i skolan och att resa var hennes drömmar.

Många läsare tyckte om boken, och den blev starten på serien Barn i världen. Många undrade nog också hur det skulle gå för Röda Lövet.

Förra veckan var en mycket speciell dag för oss på förlaget. Vi skulle få träffa Röda Lövet, här i Stockholm!

Vi träffades på Östasiatiska museet i Stockholm, där Röda Lövet fick sitt livs överraskning. På väggarna i museets barnrum och ateljé hängde nämligen en utställning om henne!

- Våra museiföremål är mest arkeologiska fynd i montrar, berättade Gundela Pettersson som gjort utställningen. Men här i barnsalen ville vi ha en utställning hur det är att vara barn, om vardagen i Östasien. Fotografierna i boken Röda Lövet från Laoying i Kina passade perfekt.

Röda Lövet klev in i rummet och gapade, skrattade och pekade på fotografierna. En glad överraskning!


Röda Lövet upptäcker överraskningen
Röda Lövet upptäcker överraskningen.


lövet3
Sten Lundberg och Röda Lövet inspekterar utställningen.

Efter besöket på Östasiatiska museet följde Röda lövet, författaren Sten och hans hustru Gunilla Lundberg med för lunch på förlaget. Under lunchen frågade vi ut Röda lövet om vad som har hänt i hennes liv de senaste tio åren.

Röda lövet berättade att hon har haft tillräckligt med pengar för att plugga till engelsklärare i tre år på universitetet. Hon hade precis gjort ett prov för att försöka komma in på ytterligare en två år lång utbildning för att så småningom kunna få ett bättre jobb, men hon hade inte lyckats så bra så nu sökte hon jobb.
Röda Lövets pappa bor kvar i den lilla "stengrottan" i byn Laoying, men Röda Lövet vill att han ska flytta hem till henne sedan när hon får jobb, så att hon kan ta hand om honom.
Röda lövet berättade också om de många saker hon provat för första gången samband med resan till Sverige: hon har besökt Beijing, åkt flygplan, åkt båt, rest utomlands …

Hon passade också på att avslöja en sak: Hon är inte alls döpt till Röda lövet! Hennes namn är ett missförstånd. När Sten Lundberg träffade henne för första gången hette hon Ljusröd, Yihong. Men Stens tolk hörde fel och presenterade henne som Yehong, Röda Lövet. Kinesiska är inte lätt, ens om man är tolk! När boken kom ut insåg Röda lövet att de gjort ett misstag, men hon blev inte arg. Hon tyckte nämligen att namnet Röda lövet var så vackert att hon bytte namn!

När lunchen var slut ringde Röda Lövets mobiltelefon, och vi lyssnade nyfiket när hon pratade upphetsat på kinesiska med ett stort leende på läpparna. När hon lagt ner telefonen förklarade hon att hon mot alla odds hade klarat det svåra provet för att få studera vidare!

Röda Lövet har trots svårigheter och brist på pengar uppfyllt båda sina drömmar om att studera och resa. Vi är stolta över att få ha varit en liten del av hennes liv, och vi hoppas att hon fortsätter att uppfylla fler av sina drömmar.

Karolina Nenzén

Här kan du köpa boken Röda Lövet från Laoying i Kina:

Utställningen om Röda Lövet finns i Ateljé draken på Östasiatiska museet i Stockholm fram till 2014.
Läs mer här

lövet4

Röda Lövet och Sten.

LL-medarbetare representerar Sverige

Barnboksmässan i Bologna är i full gång, och i år vänds alla blickar mot ett gäng svenska illustratörer.
 
På barnboksmässan i Bologna trängs författare, förläggare, journalister, illustratörer och andra som är intresserade av barnbokens framtid. Besökare från hela världen går på seminarier, lyssnar på uppläsningar och tittar på utställningar.

2013 trängs alla runt de svenska barnboksproffsen. Sverige är nämligen hedersgäst, och extra många evenemang handlar om just barnboken i Sverige. Kulturrådet har valt ut de hetaste svenska illustratörerna just nu som får representera barnboks-Sverige.

För oss på LL-förlaget är det glädjande läsning! Många av de illustratörerna har nämligen arbetat för oss.

Emelie Östergren har illustrerat Gudrun Wessnerts bok Djävulens bröllop, som kom i dagarna, Karin Cyrén illustrerade boken Den nya flickan som släpptes i somras.

Även Anna Bengtsson (Ut i rymden), Helena Davidsson Neppelberg (Kafé Löftet, Ett barn ska jag ha...), Eva Lindström (Ella, vilken bitch!), Sara Lundberg (Mouchens maskerad), Joanna Hellgren (Fixa cashen) och Lena Sjöberg (Kattvinter, Nio dagar i Maddes liv) har ett förflutet hos oss.

Det är ingen slump: Vi på LL-förlaget vill ha en tydlig kvalitetslinje och är alltid ute efter att samarbeta med nya och intressanta skribenter, formgivare och konstnärer. Vi försöker att ligga i framkant, och vi letar ständigt efter nya talanger inom illustration. Det är roligt när det märks!

Har ni några tips på personer ni tror skulle vilja göra en LL-bok? Hör av er! 

Här nedan ser ni omslag som är gjorda av våra duktiga illustratörer!

FILM: Bengt Fredrikson berättar om sin senaste bok Schlagerhjältar

bengt_dump

Visa filmen

Bengt Fredriksons bok Schlagerhjältar kommer i slutet av mars. Men redan nu kan ni beställa den i vår bokhandel.

Och ni som har Spotify kan passa på och lyssna på Bengts egen Schlagerspellista!

GÄSTBLOGG: Alla kan bli bra på att skriva

Författarbild: Helena E KällgrenRagunda kommun i Jämtland bjöd in mig och några andra skrivande personer  till två temadagar om skapande skrivande för elever i klass 6-9. Jag önskar att fler skolor gjorde liknande satsningar.

Många unga tror nämligen att de är så dåliga på att skriva att de knappt vågar försöka. Särskilt i en prestationsinriktad skola där allt ska bedömas och betygsättas är det viktigt med förebilder som visar att skrivande är mycket mer än ett ämne i skolan.

I boken "Hitta din väg" intervjuade jag exempelvis rapparen Petter som aldrig kunde lära sig att skriva ordentligt i skolan, ändå kom han som vuxen att prisas som Sveriges bästa textförfattare.
Han hörde alltså inte till de poeter som visste redan som barn
att han hade en gåva. Tvärtom. Petter behövde gå ut skolan
och komma på vad han ville skriva för att bli bra på det.

Ungdomar behöver få veta att de kan ha gåvor även om resultaten
i skolan är dåliga. Också den som kämpar med större skrivsvårigheter
än alla andra kan vara en skrivtalang. Fast förresten tror jag inte
på det där med talang heller. Jag vill att ungdomar ska få veta att alla
som fortsätter att försöka blir bra på att skriva till slut. Det handlar
till stor del om att komma på vad man vill ha sagt och hitta sitt
eget sätt att säga det på.

Temadagarna i Ragunda presenterade flera olika skrivande yrkesgrupper.

De inbjudna var:
Dunderpatrullen, två lokala rappare som skrev låttexter med ungdomarna.
Mikael Rahm, skådespelare som lät ungdomarna skriva manus.
Terese Bengard, kommunalråd som berättade om retorik.
Per Aronsson, reklamskapare som visade hur man skriver copytexter.
Malin Olsson, lokalreporter om att skriva nyheter.
Och så jag som försökte inspirera eleverna att hitta steg ett
i skrivprocessen, det vill säga att komma på vad de själva vill ha sagt.

Omslagsbild, Hitta din vägJag mötte elever på Ander-Olofskolan i Hammarstrand och Hansåkerskolan i Stugun som redan skrev på första romanen. Men några sa också att de hatade att skriva. Jag kan inte låta bli att fundera på hur många av just dessa som bär på en oanad förmåga precis som Petter gjorde? Kanske är det 100 procent?

Tack alla elever i Ragunda
− kom ihåg att ni är framtidens berättare!

Helena E Källgren (författare till Hitta din väg)

Vill ni också bjuda in Helena?
Maila till henne på helena.e.kallgren@telia.com